Förra året följde vi med Johanna, Markus och barnen på skidsemester för första gången. Jag har ju alltid varit skeptisk. Vinter, snö, kyla, skidor, massa kläder och allt vad det innebär hör ju inte till mina favoritgrejer… minst sagt. Men jag blev positivt överraskad! För ett år sen var det 18 minus och snörekord, lite väl häftigt men jag tyckte verkligen om att åka skidor och barnen hade ju superkul med kusinerna. Så vi gav det ett försök i år också. Lite mildare väder, runt nollan eller typ 6-7 minus som mest och mindre snö men ändå så det var vitt och fint överallt. Vi bodde i en superbra lägenhet i år, jättenära backen. Glömde man nåt eller behövde gå hem en stund var det inget projekt. Tanken var att Elin, Kasper och Erik skulle gå skidskola. Tyvärr fick Erik vattkoppor första dagen så för honom ställdes ju det in innan det börjat. Som tur var fick han typ kanske 50 koppor och hade bara feber en natt och en dag innan det började vända och kopporna torkade till. Så vi kunde ge oss ut och åka lite själva i backen iaf. Han tyckte det var kul men var lite försiktig och tyckte nog inte om att inte känna att han hade kontroll. Skidskola vore nog jättebra för honom om vi åker igen. Jag är ju inte alls lämplig att lära honom eller försöka åka med sele i nån backe alls.
Elin och Kasper gick skidskola 2 dagar sen ställdes den tyvärr in pga sjukdomsdrabbad personalstyrka (covid…) Men dom åkte hur mycket som helst ändå! 5-6 timmar om dagen och älskade det! Elin ville åka vid varje tillfälle som gavs och Kasper gav upp lite innan henne sista dagen tom. Hon är superduktig på att åka och jag är så stolt och imponerad över hur hon tar sig an backarna. Första rundan vi åkte ihop höll hon sig bakom mig ner så att hon kunde ha koll på att det gick bra för mig. Älskade unge. Så liten men så stor och klok, omtänksam, ansvarsfull och snäll.
Min åkning gick bra. Lite ringrostig först men sen försökte jag jobba på tekniken och bli medveten om vad jag gjorde. Jag vågade tom åka nerför en röd backe utan att ploga, jag åkte faktiskt skidor ner! Så kul att utmana sig och lära sig nåt nytt som man trodde var för sent och kändes alldeles för svårt. Ingenting är omöjligt!
I övrigt hade vi en trevlig vecka. Mamma var med också och fyra hundar (tre knäppiesar och Lisa). Vi delade upp oss och turades om med hundar, barn, mat och skidåkning och jag tror alla fick gjort det dom ville. Vi åt god medhavd mat, både ute vid backen när vi grillade och hemma i lägenheten. Det blev en bra vecka trots vattkoppor och viss anpassning pga covid. Vi får se om vi kommer iväg nästa år också men jag kan till viss del förstå tjusningen med skidsemester nu iaf. 🙂