Fyra dagar i Stockholm

I torsdags åkte jag upp till Stockholm för fyra dagar av möte/utbildning och konferens. Torsdag och fredag spenderades i Vallentuna på möte med lab inom Anicura. Vi diskuterade kvalitet, kontroller och cytologier, fikade och åt gott och jag fick chans att träffa flera trevliga BMA inom gruppen som jag inte träffat tidigare. Jag fick en massa uppslag på saker vi borde ta tag i på jobbet men kände samtidigt att vi är på rätt väg med mycket. Jag älskar faktiskt mitt jobb! 🙂

Kl 15.00 slutade mötet i Vallentuna, kl 15.30 checkade jag in på Scandic i Upplands Väsby för 2016 års agilitydomarkonferens. Min första och jag såg verkligen fram emot den! Det var bra uppslutning och fanns helt klart saker att diskutera. Tyvärr var det ju inte bara min första konferens utan även agilityklubbens. De verkade ha tänkt lite annorlunda angående syftet med konferensen än vad vi domare tänkt oss, men efter lite diskussioner ändrades upplägget till viss del och vi fick relativt bra med tid att diskutera tolkningar och bedömningar. Jag kände iaf att några frågetecken jag hade innan konferensen rätades ut. Vissa regeltolkningar känns kanske aningen snärjiga men så länge vi är överens om hur vi ska döma blir det nog bra. Jan-Egil Eide hade en punkt på programmet angående banritning som var intressant. Inget direkt nytt men ändå nyttigt att lyssna till någon annans tankar och funderingar kring banor. Jag blev riktigt inspirerad att sitta och skissa lite när jag har tid över, det måste ju vara positivt! 🙂 Utöver själva programmet hann vi ju med att umgås vid måltider och under rasterna och flera intressanta ämnen avhandlades då också. Det var absolut en trevlig helg även om jag hoppas att upplägget på konferensen ändras något till nästa gång. Vi behöver få lite mer tid att lägga på tolkningar istället för diskussioner kring andra domares banor. Det kändes lite märkligt att ändra och justera saker när de banor som var med inte blivit godkända att användas av den som ritat den. Ingen av mina banor var med vad jag vet, vilket kändes lite skönt även om jag absolut står för de banor jag ritat.

Det här var det längsta jag varit ifrån Elin sen hon föddes. Självklart har jag saknat henne men hon har ju varit med Marcus så jag vet att hon har haft det kanon! Alla rapporter har varit positiva så jag har kunnat slappna av och njuta av att bara vara mig själv. Och sova utan uppvak på nätterna, gå på toa i ensamhet, duscha i lugn och ro och ha min kropp för mig själv för ett par dagar. Det kan låta som självklarheter för vissa men inte i mitt liv de senaste 18 månaderna… 😛 Nu är mina batterier laddade och jag njuter av att vara ”Elins mamma” igen. ❤

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s