Aj, host och fräs…

Nej, den här veckan går inte till historien som en frisk och trevlig vecka. I tisdags lämnade jag Elin på förskolan och åkte och handlade. Jag kände mig kanske lite förvirrad men det var inte förrän jag kom till kassan som jag insåg att jag bara såg halva kassörskans ansikte… Jaha, migrän. Så det blev till att försöka ta mig hem lite sakta och försiktigt och krypa ner i sängen. När jag vaknade efter 2 timmar var flimret borta men världens huvudvärk var ett faktum istället. Resten av eftermiddagen spenderades vilande i mörker och Marcus fick hämta Elin lite senare.
Jag har sovit otroligt dåligt det sista. Jag blev förkyld för lite drygt två veckor sen och det sitter fortfarande i, ffa med en envis hosta och helt otroliga mängder snor… Jag försöker skölja och fräsa istället för att använda nässpray, tyvärr måste jag ta till det ibland ändå. Men oavsett om jag gör allt av ovanstående hjälper det knappt mer än några timmar iaf. Så jävla drygt. Gravidslemhinnor…
Igår lade jag till någon typ av öronsmärta till sjukdomslistan, det är säkert en följd av förkylningen. Hoppas bara det går över utan att smärtan stegras till att trumhinnan går sönder, jag var med om det för för några år sen och det var extremt smärtsamt.
Lägg sen till att vara gravid i vecka 38+2 med allt vad det innebär så är veckan komplett. 😛

Nej, förresten – lägg till att dom ringde från förskolan igår och bad mig hämta hem en lite krasslig Elin så är veckan komplett… Så igår joinade hon mig i sjukstugan med feber och hosta. Som tur var var hon ju faktiskt inte helt pigg så vi kunde vila ihop en hel del. Dagen efter att jag haft migrän brukar huvudet känns liksom omtåligt, så även denna gång, så all egentlig rörelse var typ utesluten. Det blev rätt mycket tv-tittande på låg volym…. Idag mår Elin bättre, eller ja, hon mådde bättre redan framåt eftermiddagen igår, men idag känns hon nästan som vanligt. Fast hon lär få vara hemma även imorgon så tar vi lite nya tag på måndag och hoppas att vi kanske är helt friska båda två. Please? Pretty please?

Bebis mår bra iaf och sparkar och lever om i magen. Men jag börjar komma till stadiet; ”Nu vräker jag dig snart med våld”… hoppas jag slipper det bara och att det faktiskt kommer sätta fart snart. Jag ser inte fram emot förlossningen, jag ser fram emot att den är över… Jag vill bara vara över på andra sidan och få träffa bebis och påbörja vårt nya liv ihop. ❤ Elin pratar om ”lillebror” varje dag och ser så fram emot att träffa honom. Älskade gullunge! De kommer självklart syskonbråkas men just nu känns det enbart rätt att hon får ett syskon att gå genom livet med, det ger så otroligt mycket i många olika stadier i livet. Och jag hoppas att vi kan få en bra balans i livet nu i början så alla får det dom behöver även när det känns lite tungt.

Annonser

20 dagar till bf

Ibland känner jag nästan att det bara är inbillning att jag är gravid. Jag satt och körde hem efter att ha lämnat Elin på förskolan nu och var tvungen att känna på magen för att inse att kulan fortfarande är där. Jag känner att bebis rör på sig (väldigt mycket ibland), vi har ju sett bebis på ultraljud och lyssnat på hjärtat flera gånger annars hade jag nog knappt trott på det. Jag kommer inte riktigt ihåg hur jag mådde i slutet förra gången, men vissa stunder på dagarna nu får jag som sagt känslan av att bara vara klumpig. Igår hade jag däremot rätt mycket sammandragningar och jag tror bebis snurrade runt lite och flyttade omkring på saker så då kändes det lite annorlunda. Tyvärr känns allt också otroligt ”stabilt”, jag tror inte den här bebisen heller kommer komma innan tiden är ute… Idag är det 20 dagar kvar till bf, det är kort tid men samtidigt helt otroligt lång. Men vi får se, jag har gärna fel!

Elin var hemma med mig igår men är som sagt på förskolan några timmar idag. Det känns jättemärkligt… :S Samtidigt vet jag att hon behöver komma iväg och också vill till förskolan. Hon är ju så stor nu att hon har kompisar som hon leker med och pratar om, att bara gå hemma med, mig som inte orkar göra särskilt mycket, är ju inte så mycket till aktivering. Samtidigt trivs hon väldigt bra hemma och jag är egentligen av åsikten att små barn inte BEHÖVER förskolan egentligen. Men jag känner också att det kommer vara skönt för både Elin och mig att ha förskolan som erbjuder lite andningsutrymme och möjlighet till ”egentid” när bebis kommit. Om hon skulle vara hemma i 3 veckor nu skulle det vara en enorm omställning för henne att gå tillbaka till förskolan sen, så hon kommer få gå minst 3 dagar i veckan framöver. Sen är det ju 15 timmar som gäller, men i vår kommun får man ha kvar barnet på ordinarie timmar upp till en månad efter syskonet fötts om man vill.

Något som ”förstör” den här ledigheten är att vintern fortfarande ligger som ett vitt tungt täcke över den här delen av Sverige. Ingen vår så långt ögat når…. Blä. Hade det varit barmark kunde jag gått ut med hundarna lite grann och kanske tom kunnat aktivera dom, men snöpulsning tänker jag inte ge mig på och några långpromenader där det är plogat går inte heller. Så tyvärr blir det på sin höjd kortare promenader för lite rastning utanför tomten. Mitt samvete… Jaja, vi ska ta tag i det när bebis är ute och våren/sommaren är här!

Snart går jag hem!

Vi får se om den här vilande bloggen blir mer aktiv snart eftersom min nedräkning till att gå hem och vänta på bebis ankomst nu går in på slutspurten. 5 dagar kvar sen, sen lägger jag upp fötterna! Eller nåt, det lär inte bli samma sak som det var att vara hemma innan Elin föddes eller när hon var pluttebebis. Nu har vi ju även en liten snart treåring att ta hand om, med allt vad det innebär av närhet, kan-själv, ”mamma kom!”, och vissa känslostormar. Jag försöker att inte tänka för långt framåt och måla upp en massa worst case scenarios, men det är svårt ibland. Man hör ju talas om hur det har varit för andra… Å andra sidan hör man också talas om den andra änden på skalan där det faktiskt funkat över förväntan. Så, vi får se helt enkelt. Jag är förberedd på att ta dagarna som dom kommer och flyta med. Efter att jag slutat jobba är prio ett att ta det lugnt och umgås med Elin, sen ska jag ta mig igenom förlossningen, resten tar vi sen.

Det har funkat bra att jobba. Vi var lite sjuka från efter nyår men mitt graviditetsmående har varit fint hela 2018. Lite foglossning ibland, lite sammandragningarna ibland, halsbränna från hell innan jag köpte tabletter för det, men annars mår jag bra. Jag trivs fortfarande inte med att vara gravid, den där belöningen man får efter 40 veckor är enda anledningen öht till att gå igenom det här. Jag känner mig bara tung och klumpig och oattraktiv, inte öht strålande och kvinnlig som andra berättar om. Så det är ok för bebis att vilja komma ut när som helst efter fredag faktiskt! 🙂