20 dagar till bf

Ibland känner jag nästan att det bara är inbillning att jag är gravid. Jag satt och körde hem efter att ha lämnat Elin på förskolan nu och var tvungen att känna på magen för att inse att kulan fortfarande är där. Jag känner att bebis rör på sig (väldigt mycket ibland), vi har ju sett bebis på ultraljud och lyssnat på hjärtat flera gånger annars hade jag nog knappt trott på det. Jag kommer inte riktigt ihåg hur jag mådde i slutet förra gången, men vissa stunder på dagarna nu får jag som sagt känslan av att bara vara klumpig. Igår hade jag däremot rätt mycket sammandragningar och jag tror bebis snurrade runt lite och flyttade omkring på saker så då kändes det lite annorlunda. Tyvärr känns allt också otroligt ”stabilt”, jag tror inte den här bebisen heller kommer komma innan tiden är ute… Idag är det 20 dagar kvar till bf, det är kort tid men samtidigt helt otroligt lång. Men vi får se, jag har gärna fel!

Elin var hemma med mig igår men är som sagt på förskolan några timmar idag. Det känns jättemärkligt… :S Samtidigt vet jag att hon behöver komma iväg och också vill till förskolan. Hon är ju så stor nu att hon har kompisar som hon leker med och pratar om, att bara gå hemma med, mig som inte orkar göra särskilt mycket, är ju inte så mycket till aktivering. Samtidigt trivs hon väldigt bra hemma och jag är egentligen av åsikten att små barn inte BEHÖVER förskolan egentligen. Men jag känner också att det kommer vara skönt för både Elin och mig att ha förskolan som erbjuder lite andningsutrymme och möjlighet till ”egentid” när bebis kommit. Om hon skulle vara hemma i 3 veckor nu skulle det vara en enorm omställning för henne att gå tillbaka till förskolan sen, så hon kommer få gå minst 3 dagar i veckan framöver. Sen är det ju 15 timmar som gäller, men i vår kommun får man ha kvar barnet på ordinarie timmar upp till en månad efter syskonet fötts om man vill.

Något som ”förstör” den här ledigheten är att vintern fortfarande ligger som ett vitt tungt täcke över den här delen av Sverige. Ingen vår så långt ögat når…. Blä. Hade det varit barmark kunde jag gått ut med hundarna lite grann och kanske tom kunnat aktivera dom, men snöpulsning tänker jag inte ge mig på och några långpromenader där det är plogat går inte heller. Så tyvärr blir det på sin höjd kortare promenader för lite rastning utanför tomten. Mitt samvete… Jaja, vi ska ta tag i det när bebis är ute och våren/sommaren är här!

Annonser

Snart går jag hem!

Vi får se om den här vilande bloggen blir mer aktiv snart eftersom min nedräkning till att gå hem och vänta på bebis ankomst nu går in på slutspurten. 5 dagar kvar sen, sen lägger jag upp fötterna! Eller nåt, det lär inte bli samma sak som det var att vara hemma innan Elin föddes eller när hon var pluttebebis. Nu har vi ju även en liten snart treåring att ta hand om, med allt vad det innebär av närhet, kan-själv, ”mamma kom!”, och vissa känslostormar. Jag försöker att inte tänka för långt framåt och måla upp en massa worst case scenarios, men det är svårt ibland. Man hör ju talas om hur det har varit för andra… Å andra sidan hör man också talas om den andra änden på skalan där det faktiskt funkat över förväntan. Så, vi får se helt enkelt. Jag är förberedd på att ta dagarna som dom kommer och flyta med. Efter att jag slutat jobba är prio ett att ta det lugnt och umgås med Elin, sen ska jag ta mig igenom förlossningen, resten tar vi sen.

Det har funkat bra att jobba. Vi var lite sjuka från efter nyår men mitt graviditetsmående har varit fint hela 2018. Lite foglossning ibland, lite sammandragningarna ibland, halsbränna från hell innan jag köpte tabletter för det, men annars mår jag bra. Jag trivs fortfarande inte med att vara gravid, den där belöningen man får efter 40 veckor är enda anledningen öht till att gå igenom det här. Jag känner mig bara tung och klumpig och oattraktiv, inte öht strålande och kvinnlig som andra berättar om. Så det är ok för bebis att vilja komma ut när som helst efter fredag faktiskt! 🙂

Snart är det jul igen!

Nu är det inte många dagar kvar till jul. Alla julklappar är inhandlade, någon är fortfarande på leverans men jag hoppas den hinner komma innan fredag. I år har jag för första året handlat alla mina julklappar på nätet. Såååå smidigt! Jag tycker ju inte om att gå i affärer ffa inte när jag inte när jag inte är helt säker på vad jag letar efter. Så mycket enklare att surfa runt och få inspiration då. Jag har inte köpt så mycket klappar eftersom vi försökt avskaffa dom så gott det går bland oss vuxna. Elin ska heller inte få mer än något litet paket av oss. Hon har haft sin paketkalender hela december (och älskat den!) och vi köper ju saker till henne lite året om. Jag vet ju också att hon kommer få paket så det räcker av andra i familjen. Hon kommer garanterat bli glad!

Vi påbörjade lite städning av huset igår och lär få fortsätta flera kvällar denna veckan. Jag passade även på att koka och griljera min allra första skinka! Det luktade fantastiskt och skinksmörgåsen i morse var ljuvligt god. Så nu ska bara granen in och kläs och alla klappar ska slås in och fixas. Vår del av julmaten till juldagen ska inhandlas och sen ser vi bara fram emot det viktigaste; att träffa alla människor vi älskar! ❤

Jag jobbar ju hela veckan, inklusive julafton. Det känns väl lite så där men nu är jag inställd på det så det funkar. Lite jobbigt att min kollega är bortrest, jag har haft jättemycket att göra dom här dagarna och börjar känna av mina fogar lite mer eftersom jag måste springa runt en del. Men, men det är bara ett par dagar kvar nu!
Jag slutar kl 15 på julafton och ger mig då raka vägen ner mot Rydaholm och julfirandet med Marcus släkt där. Marcus och Elin åker ner lite tidigare på dagen. Men vi hade nog oavsett behövt ta två bilar för att få plats med hundar och packning. Än så länge ligger snön djup här i Skillingaryd, kanske kan vi få en vit jul i år? 🙂

16 november

I år är ju Elin så stor att hon kommer tycka julen är jätterolig, därför känns det lite extra kul att planera för den. Med pynt och klappar och allt annat. Jag håller bla på att plocka ihop lite småplock åt Elin i en julkalender. En liten sak varje dag fram till jul, jag hoppas den blir populär. Jag pysslar ju inte (…) men slå in 24 paket lite enkelt och sätta fast dom på ett snöre ska väl tom jag klara av. 🙂
I år ska vi fira julafton med Marcus familj och sen på juldagen med min. Jag bad om att få jobba julafton eftersom det passar rätt perfekt i år. Jag slutar vid 15 och kan sen åka raka vägen till Rydaholm och komma fram i tid till firandet börjar framåt kvällen.
Vi har verkligen helt olika julfiranden i våra två familjer. Min familj har alltid träffats redan vid lunch och ätit julmat, sen fortsätter vi umgås hela eftermiddagen med fika, Kalle Anka, tomte och paketöppning och avslutar kvällen med tomtegröt och skinka innan Karl Bertil Jonsson. Marcus familj träffas ju då först på kvällen och äter vid 18, sen blir det tomte och paket och umgås. Lite olika firanden men lika trevliga båda två! Vi har valt att fira julafton vartannat år hos varje, så nästa julafton blir troligtvis hemma hos Johanna och Markus i deras nyrenoverade hus! 😀 I är dom inte färdiga än så vi ska vara hemma hos oss på juldagen. Därav lite extra planerande av pynt och pyssel här hemma.

Halvvägs

Inte riktigt 50% men nära inpå. I början på april ska Elin bli storasyster och vår lilla familj ska växa från tre till fyra. ❤ Det känns ju konstigt. Bra så klart, men konstigt. Den här hösten blev inte mycket med för jag har mått lika illa och varit lika trött som jag var med Elin. För ungefär tre veckor sen blev jag lite mer mig själv igen, men från de sista veckorna på semestern fram till mitten på oktober spydde jag minst en gång om dagen och mådde ständigt illa. Det är verkligen jobbigare än vad det låter… Man har liksom inte lust till nåt. Det enda som kändes ok var att ligga i soffan/sängen och bara vara. Så där lätt med en 2,5 åring, 4 hundar och ett jobb att sköta… Men nu tänker jag att den värsta biten är över, nu blir kroppen tyngre allt eftersom och jag lär få foglossning men det är liksom överkomligt i jämförelse. Det är ju först nu jag på något vis kan tycka det är ”mysigt” att vara gravid. Inom citationstecken för jag tycker faktiskt inte om att vara gravid, som endel andra säger att dom gör. Jag tycker om att känna igen mig själv, min kropp och hur den fungerar. Det gör man inte som gravid, alls. Man är ju inte ensam i sin kropp. Jag känner mig heller inte det minsta kvinnlig eller bekväm med att växa. Jag tycker det är underbart att folk är för rädda för att göra bort sig eller trampa någon på tårna för att fråga. På jobbet tror jag faktiskt inte ens att alla är medvetna om det än, mycket pga av våra pyjamaskläder förstås, men magen går inte att dölja längre trots att jag gått upp en storlek på kläder.
Imorgon ska vi på ultraljud nummer 2. Det ska bli kul att se bebis igen och kanske kan vi få reda på om det är en flicka eller pojke? ❤ Jag har samma känsla som jag hade med Elin; att det är en pojke. Det trodde Elin också när jag frågade. 🙂 Däremot sägs det ju att man mår mer konstant illa med en flicka. Vi får väl se. Det spelar verkligen ingen som helst roll, men jag kunde känna mycket mer för bebisen efter att vi fick reda på könet sist, så går det att se vill vi veta det även denna gång. Så har vi lite längre tid på oss att försöka enas om ett namn också… 😉

4 november

Idag ställde jag och Elin upp som underhållare av Kasper medans hans föräldrar fick chans att bygga båda två på huset. Det är ju kul att kunna erbjuda någon liten hjälp när jag är urusel på att bygga…. 😛 Umgås med Kasper kan jag iaf! Det är ju också väldigt roligt, speciellt nu när han och Elin verkligen börjar leka lite ordentligt med varandra och inte behöver underhållning hela tiden, det är ju supermysigt att sitta och titta på när dom leker. ❤ Vi var en del vid huset och undersökte skrymsler och vrår, gick balans på olika brädor, byggde torn med trästumpar och åkte Kaspers leksaksfyrhjuling runt trädgården. Till lunch grillade vi korv allihop, sen tittade vi på när Markus fodrade och strödde hos korna innan jag och dom små gick in och lekte lite inne det sista innan det blev mörkt och Johanna och Markus jobbat klart. Både Daniel & Nina och mamma & Ingemar kom förbi en liten sväng under dagen och Elin hoppade jämfota och ropade högt av glädje när dom klev ur bilarna. 🙂
Lipton och Tetley var med och fick mer aktivering än på flera veckor. Kanske att det blev liiite mycket ”skräpmat”, vi får se hur magarna mår ikväll och imorgon… Skithundar. Men ikväll har jag definitivt inget dåligt samvete för pojkarna, jag har inte sett skymten av dom sen vi kom hem. Dom ligger nog i soffan med benen i vädret och snarkar. 🙂

Stiltje

Jag tappade helt inspiration till bloggen där mitt på semestern och sen har jag inte hittat den igen. Vi jobbar, går på förskolan, umgås och tar hand om varandra, typ. Det är vardagen. Och hösten som är här och knackar på dörren. Tetley har tävlat ett par gånger, jämtarna har fått börja springa i skogen och Lipton är Elins ”bästa kompis” (något hon själv utnämnt honom till <3) Allt tuffar på. Får väl se om inspirationen återkommer så småningom.